Wednesday, December 2, 2009

And I'm back!

Nu är jag äntligen tillbaka på kontoret igen, efter nästan två veckors frånvaro. Anledningen till att ingen har varit här är att först var Katya sjuk, och sedan blev hennes dotter också det. Dock inte svininfluensan. Som ni kanske vet kan jag inte gå till kontoret om ingen annan är där, eftersom jag inte har någon nyckel. Och nej, jag kan inte heller få någon nyckel för det går tydligen emot kommunens principer. Det går ju inte för sig att nyckeln hamnar i orätta händer. Någon kan ju ta sig in här och sno alla våra värdefulla krukväxter och instant Nescafé.

Så vad har jag då gjort i två veckor om jag inte har jobbat, kan man ju undra. Jag har tittat på Ducktales... Nej, faktum är att det inte har varit tråkigt (även om jag har tittat lite på Ducktales också). T. ex så har jag avlagt flera visiter i Plovdiv, Bulgariens näst största stad. Den ligger 1,5 timme härifrån och det går bussar hela tiden. Som Sarah sa, det är nog det enda stället här som det faktiskt inte är så krångligt att åka till. Första gången var jag där med Sarah och Zack. Det var roligt. Härligt att komma till en större stad där det finns något värt att kallas för utbud. Zack köpte en gitarr, något jag också hade velat göra men tyvärr hade de slut på fodral. Osmidigt att frakta en gitarr tillbaka till Karlovo utan något som helst skydd tänkte jag, och skippade det.

Det var också anledningen till att jag åkte dit igen någon vecka senare. Då hittade jag en annan musikaffär, jättenära den första, med mycket större urval och bättre priser! Men den turen vände typiskt nog dagen efter, då en sträng gick sönder på morgonen. Så det blev till att ta bussen tillbaka till Plovdiv, igen. Ja. Tro det eller ej, ett tag där jag började nästan tröttna lite på Plovdiv (!)

Det varade ända tills jag, än en gång tillsammans med Sarah, tog bussen till Sofia... Eh, inte min favoritstad i världen kanske. Den fick mig verkligen att uppskatta Plovdiv. Lite sådär "typisk som man tänker sig att stora städer i Östeuropa är"-stilen, om man ska ta tillfället i akt och vara lite fördomsfull. Charmigt fallfärdiga fasader, charmigt otrevliga expediter, identiska gator som man går vilse på, trafik... Om man har bra lokalsinne kan man dock hitta fram till en stor kyrka och några väldigt fina parlamentsbyggnader (för att göra staden lite rättvisa), så en halvdag eller så kan man absolut unna sig i Sofia.

Som alla förstår fanns det ju bara en sak att göra: I helgen var jag tillbaka i Plovdiv igen. Den här gången för att fira Thanksgiving med ett gäng Peace Corp-volontärer. Det var mycket trevligt, massa mat som jag inte kunde äta eftersom jag var sjuk. Men den såg väldigt trevlig ut. Jag försökte till och med baka en äppelpaj (ni vet ju hur jag och bakning går ihop, sådär). Den blev kanske inte hur lyckad som helst, men å andra sidan blev den ju inte hur misslyckad som helst heller. Vi tittade på The Volunteers. En film med en jätteung Tom Hanks som går med i Peace Corp av misstag och blir skickad (med privat helikopter, vad hände med dem? Nerskärningar i Peace Corps budget? Och den viktigaste frågan, när ska EVS fixa sådana?) rakt ut i den Thailändska djungeln där han får lokalbefolkningen att bygga världens största bro. Samtidigt blir han nästan blir dödad flera gånger om av opoiumsmugglare, kommunister och CIA. Lite som man tänker sig att en volontärtjänstgöring ska vara, ni vet.

Ursäkta det torra turist/summeringsinlägget. Intressantare inlägg är på väg, men jag tänkte mest bara ge en liten uppdatering på vad jag har sysslat med på sistone. Det var ju ett tag sedan jag skrev =)

Bilderna är alla från första Plovdivbesöket med Sarah och Zack.

1 comment:

  1. haha, jag vill cokså se den där filmen, The volunteer. Du kan ju ringa Claudiaoch be henne fixa hemresan i helikopter i alla fall =)
    bra med gitarr!
    kram kram
    Ses snart!
    Linnea

    ReplyDelete